Step back a little

Blir så förvånad över att folk har mage.
Väljer att rakt av kleta över hela sin livsstil på någon annans verklighet och på så sätt (indirekt) nedvärdera den.

Vad hände med självdistansen?

Jo, jag vet att det bygger på rädslor. Att det är för att vi i någon slags försvarsposition, för att rädda vårt eget handlande, måste stå upp för minsta grej till vi nästan spricker.

Allt från pålägg till politik.
Men vafan. Egentligen skiter vi väl i varför Lisa är singel (för att hon faktiskt insett att alla män är... och det är ett aktivt val), eller om Johans idé att helt strunta i att fira jul helt klart  är den bästa.

Jag bryr mig inte!

Vore det inte skönt om folk i allmännhet kunde bli bättre på att iaktta?
Observera olika livsstilar utan att automatiskt göra en värdering och slunga tillbaka ett försvarstal.
Sluta att enbart se tillvaron genom sina egna retrobågar och faktiskt säga högt det alla egentligen tänker:
Shit, har inte en aning, jag är lika hjälplös som du.


(Jorden kan gå under)

John Legends röst

Hela tillvaron är ett nog ett lapptäcke av surrogatföräldrar.
Små kodade bitar ihoptrådade till ett stort rutnät av trygghet.

Ordet "Frisör" i snirkliga bokstäver på en skylt utanför salongen.
Att nio rimar på bio.
Den där magiska doften utanför en Mc Donald´s restaurang.
Putter från kaffebryggaren när lägenheten är tyst.
Ett deppinslag om typ valjakt på P1 som  inte går att stänga av fastän jag inte lyssnar.
Att strunta i att laga middag och istället äta mackor i soffan (fast att man vet att man får.)
Till och med kvart i treragget fram till att du tänder hallampan.

Tillsammans är det väl intrycken, de små lapparna, som får livet att fungera?
Just som jag trodde jag var ensamast i världen fick jag en varm assosiation.
Och så vandrar vi alla små individer, tack vare dessa, omkring och leker samhälle. På vuxet allvar.

Här är en med hopp:

http://www.youtube.com/watch?v=CLUAbkRUvVQ

Vilka är dina lappar?


Bortanför SOUK-gallerian 2007

Det är mörkast i Övre Torneå.
Helt kolsvart. Mikael Styrman som har monopol på att sälja gatubelysning anser att han får för lite betalt - så han har släkt ljuset.
För tredje året i rad.

Precis som mannen i rutiga skjortan säger där han står vid grinden så är det förvisso lite ljusare nu när snön kommit, och återförsäljarna av cykellampor gnuggar sina oljiga händer.
Men trots allt, kolsvart är inte okej mycket längre till nu. Det är alla överens om.
Kommunen kan inte betala, de klagar och säger att Mikael Styrman tar över 50 % mer betalt än Vattenfall och andra bolag som säljer el till Piteå och grannkommunerna. Vad svarar han på det?

"Jo...män kan dä int va såå, att det är dä som tar för litä bätaalt och int tvärt om".

Det förblir svart.

Han finns med i brottsregistret för lite hederligt fuffens (han har bla. gjort om sossarnas röda skylt till ett hakkors på partihuset) och hans mörka elhistoria har nu hamnat i domstol.
På torsdag skall Övre Torneås invånare få besked. Blir det ljusare före midsommar. Eller blir det ej.

Mikael Styrman är inte orolig. Han avslutar Aktuellts inslag med att säga:
Nälson Mandäla satt ju också i fängälse...nu ska ja ju int jämfööra mäj me han .. Men...Han va ju skyldig, och dä ä int ja".


Rosa prinsess...mos.

Blåser snålblåst över Stockholm idag.
Andas in och håller andan då jag går genom spärrarna.
Efter fyra fem steg inser jag att det inte går att andas ut.
Sicksackar genom folkhavet, stannar jag upp så blir jag en av dem.

Korkar upp mitt vin, lyssnar på killen som pratar om sin flickvän i tredje person då hon sitter bredvid.

Nu är det fars dag. Min mamma ringde från London. Hon promenerar genom en park och inser, efter 50 år att hennes liv inte varit det hennes föräldrar spelat upp för henne.
Kanske har hon alltid vetat, spelar ingen roll. Men fadersfiguren är ett svin.
Har man öppet köp på farsdagstårta från 1967?

Morfar har fått sitt horoskop ställt. Han vet därför helt säkert att han har två år kvar att leva.
Har varit på skogskyrkogården och högtidligt beställt offerter. Ska ha den största stenen med bild av Taj Mahal och Stockholms stadshus över en radda med ord om vem han var. Så fint. Och självklart.
För han är en stor man. Det vet han att alla tycker.
Det ska stå:  
Här vilar....adjunkt...hedersdoktor...politiker.....forskare....och så längst ner, by the way, med maka.

Märkligt nog är det är ändå mormor som anses patetisk, som offrat sitt liv för någon annan. Usssch.

Men, jag vill kunna bli som han. Fast mysig, osvinig och fortfarande intressant.
Går det, eller är priset för kvinnlig frihet per automatik att bli ensam ragata?

Det är som sagt hemskt kyligt . 
Men, trots min jävla kvinnlighet, är jag precis som Du i första hand en frusen individ.

Fallande skimrande... chock

Here you come again
Just when I´ve begun to get myself togehter
You waltz right in the door
Just like you´ve done before
And wrap my heart round your little finger

Here you come again
Just when Im about to make it work without you
You look into my eyes
And lie those pretty lies
And pretty soon Im wonderin
How I came to doubt you

Snö.

Kära SL... "29 minuter pga halka"...

You´re messin up my mind, and fillin up my senses.
And here I go



RSS 2.0