Oj, tänkte inte på det
Tänk på den där videofilmen som någon släkting så barmhärtigt filmade då du var i 16 årsåldern. Filmen som innehåller scener som den från sommarstugan det där året någon smart person bestämt sig för att ni minsann skulle åka dit allihopa för att fira jul, utan att vidare reflektera över att det förmodligen fanns en bra anledning till att man inte vanligtvis gjorde det.
Det är sjukt mycket snö och går inte att köra hela vägen fram till stugan och du har släpat på Domuskassar med mormors hemlagade Jansson som färdats 40 mil. När filmen spelas in nere på bottenvåningen har du just vaknat, klockan är halv 2 och det är redan bäcksvart ute, du kliver ner för den knarrande trappan i urtrvättade flanellpyamasen som är det enda förutom Nokia 5110-mobilen och Smashing Pumkins-skivan som du tagit med dig. (Och så cigaretterna så klart som ligger i innerfickan på dunjackan i farstun). Du har inte duschat på två dagar eftersom det inte finns varmvatten och alldeles svullen i ansiktet är du som ett resultat av nya toastmaskinen, dataspelande, bulumiångest, tonårshormoner och värme från öppna spisen som stigit som ett varmt hav upp till övervåningen i flera dagar nu.
Okej.
Du kliver ut i vardagsrummet där filmen alltså spelas in och där 3/4 av släkten sitter (och har suttit sedan ankomsten någon gång strax före julafton om man bortser från den kollektiva dagliga 2 km promenaden till brevlådan och tillbaka fast det inte ens kommer någon post). De spelar Monopol eller Nya Finans eller Min bondgård medan de suckar och njuter över hur bra vi har det om vartannat.
- Nämen se vem som kommer här. Någon som är vaken i ottan ser jag. Säg någonting. Vinka, vinka , jag spelar in. Jo, men säg nånting nu då.
Du blänger in i kameran och försöker gå förbi och verka oberörd men det går liksom inte då den där jäkla korgen med vedträn tar upp exakt hela gången mellan dig och kameramannen, varför du måste stanna och muttra ett par skräniga ord på dialekt innan han flyttar på sig.
Det gulgröna skenet från brasan ger dig en gulgrön hudfärg och du vill bara klämma ut hela din malplacerade existens i ansiktet på den som filmar för att du är bosatt i denna hemska kropp som släpar sig efter dig vart du än går.
Men det ser ju ingen annan.
- Är det dags att äta frukost nu? Eller lunch snarare... Ät inte för mycket för om två timmar kommer Berit och Jan-Olov med inkokt lax och dillstuvning. Ta en bit av skinkan som finns kvar, din syster gjorde 2 smörgåsar imorse men hon åt bara upp en och en halv så jag la resten på en tallrik i kylen.
Och så vidare.
Det enda, och absolut enda som gör att du kan överleva i denna rödmålade stuga utan vita knutar är vetskapen om att ingen utomstående ser dig, eller din familj och någonsin ska få bevittna det som spelas in på bandet.
...Om du inte heter Daniel Westling.
(http://svtplay.se/v/2038024/kronprinsessan_och_kungariket)
