Ofrånkomliga tvivel
Pust. Vad håller jag på med? Vad händer om jag ångar mig?
Höstkväll och en lägenhet i hemtrevnadsljus. Bussens motor puttrar uppför backen utanför var 10 minut.
Är trygghet också bara en lömsk fiende eller den vän man ska hålla i handen?
Har blivit en vekling. Blir typ rörd av ett nytt tyg i fåtöljen för att mönstret så vackert.
Vad är det med hösten? Huvudet blir svalt och ny luft tycks finnas att andas.
Känns som om jag kastar ut mig själv genom fönstret, i tusen vita papper som fladdrar neråt gatan, blåser flera kvarter i olika riktningar.
Kanske ska jag vara rädd om dem. Lägga ner dem mjukt i en ask och knyta om ett snöre? Skjuta in boxen under sängen, ta fram den när jag någon gång flyttar och tänka de vanliga klyschorna: "Tjah, just det! Det där som en gång var..ung...naiv och rastlös".
Vad i helvete , jävla tvivel. December dröj länge! För vad händer om jag kommer på att jag inte vill?
Åker jag ändå? Vem bestämmer det?
Ja just det ja, det är du och du och Du som påverkas av de val du gör i ditt liv. Det är det som är det jävliga.
Ge mig lite ätstörning eller nåt annat shit att gömma mig bakom.
Ibland vill man helt enkelt inte vara så jäkla medveten. Grön starr då? Nåt lite grumligt på ena ögat?
Det här landade i malboxen nyss:
"Naturligtvis skriver jag ett letter of recommendation till dig! Kom hem från landet igår, så därför har jag ine kollat min mejl förrän nu. Jag börjar med detta i helgen, men nu ska jag göra i ordning kantarellerna jag plockat!"
Rekomendationsbrev - check
Godnatt
Höstkväll och en lägenhet i hemtrevnadsljus. Bussens motor puttrar uppför backen utanför var 10 minut.
Är trygghet också bara en lömsk fiende eller den vän man ska hålla i handen?
Har blivit en vekling. Blir typ rörd av ett nytt tyg i fåtöljen för att mönstret så vackert.
Vad är det med hösten? Huvudet blir svalt och ny luft tycks finnas att andas.
Känns som om jag kastar ut mig själv genom fönstret, i tusen vita papper som fladdrar neråt gatan, blåser flera kvarter i olika riktningar.
Kanske ska jag vara rädd om dem. Lägga ner dem mjukt i en ask och knyta om ett snöre? Skjuta in boxen under sängen, ta fram den när jag någon gång flyttar och tänka de vanliga klyschorna: "Tjah, just det! Det där som en gång var..ung...naiv och rastlös".
Vad i helvete , jävla tvivel. December dröj länge! För vad händer om jag kommer på att jag inte vill?
Åker jag ändå? Vem bestämmer det?
Ja just det ja, det är du och du och Du som påverkas av de val du gör i ditt liv. Det är det som är det jävliga.
Ge mig lite ätstörning eller nåt annat shit att gömma mig bakom.
Ibland vill man helt enkelt inte vara så jäkla medveten. Grön starr då? Nåt lite grumligt på ena ögat?
Det här landade i malboxen nyss:
"Naturligtvis skriver jag ett letter of recommendation till dig! Kom hem från landet igår, så därför har jag ine kollat min mejl förrän nu. Jag börjar med detta i helgen, men nu ska jag göra i ordning kantarellerna jag plockat!"
Rekomendationsbrev - check
Godnatt
Comments
Postat av: Kalle
Det eventuella beslutet är ju, i likhet med de flesta diton, inte definitivt. Alltså, ångrar du dig åker du väl hem. Eller vidare. Fast där kanske det är rädslan för att "misslyckas" som skrämmer... A ja, pepp, pepp och det. Du är grym.
Postat av: Hattie
Bella! Förstår dina tankar, allt som snurrar.
Men hela livet handlar om vägskäl. Man vet aldrig innan vilken väg som är "den rätta" att vandra. Men jag säger som våra vänner i Djungelboken: Gå din egen väg.
Det kan verka skrämmande, men det kommer att stärka dig i slutändan.
Tror på dig!
Trackback
